Kycklinggryta à la Marengo

Det här är antagligen världens mest kända kycklingrätt - ursprungligen serverad och garnerad med kokta kräftor, stekta ägg och brödkrutonger.

"À la Marengo" är en fransk matlagningsterm som används för att beskriva en rätt som huvudsakligen innehåller kanin-, kyckling- eller kalvkött, vitlök, lök, svamp, olivolja, tomater, vin eller konjak.

Jag hittade ett recept på Kyckling Marengo i en gammal kokbok med namnet "Nutidsmat", tryckt år 1937. Det var avsett för 10-12 personer. Hela 6 stycken kycklingar skulle kryddas, brynas och helstekas tillsammans med en schalottenlök, tomatpuré, vin och buljong, sedan klyvas och läggas upp på fat. Runt kycklingarna skulle grupper av uppfrästa champinjoner och förvällda schalottenlökar läggas och slutligen garneras med tomater och sallad. Sås: Sky avredd med vetemjöl och grädde.

Nuförtiden finns det helt säkert många andra receptvarianter på Kyckling Marengo runt om i världen. Det här är ett enkelt recept. Grytor kan förberedas och smakar oftast ännu bättre dagen därpå.

INGREDIENSER:
4 portioner

1 kyckling (vikt ca 1 kg)
1 burk konserverade hela tomater, 200 g
2 - 3 gula lökar
1 - 2 hg färska champinjoner
2 - 3 msk smör
1 ½ tsk salt
½ tsk peppar
1 ½ msk vetemjöl
ca 2 dl vätska, buljong av tärning + tomat- eller svampspad
ev. vitt vin
1 dl vispgrädde
finhackad persilja

GÖR SÅ HÄR:
1. Tina fågeln om den är frusen och stycka den sedan i portionsbitar.
2. Skala löken och skär den i klyftor.
3. Skölj och ansa svampen.
4. Bryn kött, lök och svamp i smör var för sig.
5. Lägg alltsammans i en gryta och krydda med salt och peppar.
6. Strö över mjöl och rör om.
7. Lägg i tomaterna och späd med vätskan.
8. Låt grytan sakta koka tills köttet är mört, 25 - 30 min.
9. Späd efterhand med grädden och strö över persiljan.

Servera med kokt potatis eller ris och en grönsallad.

Marengo är en by i Norditalien, nordväst om Genua. Där besegrade Napoleon Bonaparte österrikarna den 14 juni år 1800. Det berättas att Napoleon hade för vana att strida på fastande mage. Efter striderna krävde han att mat skulle serveras omedelbart.

När den vrålhungrige Napoleon skulle fira sina största seger någonsin fick emellertid kocken Dunan problem. Vagnarna med förnödenheter fanns inte på plats. Dunan skickade då ut folk i omgivningarna för att försöka få tag på något ätbart. De återvände med en kyckling, ett par kräftor, ägg, några tomater, vitlök, olivolja och en kastrull.

Nöden är som bekant uppfinningarnas moder. Dunan styckade kycklingen med sin sabel och stekte bitarna i olja tillsammans med vitlöken. Sedan hackade han tomaterna och stoppade ner dem i kastrullen. Eftersom det inte fanns något vin tog han en skvätt konjak ur Napoleons flaska och blandade i. Någon hade en ranson bröd som stektes tillsammans med äggen. Slutligen kokades kräftorna och serverades som garnityr på tallriken. Napoleon blev så nöjd med anrättningen att han krävde att denna rätt hädanefter skulle serveras efter varje slag.

Troligtvis är det här enbart en skröna. Det lär inte ha funnits någon kock med namnet Dunan i tjänst hos Napoleon förrän år 1805 - alltså 5 år efter det att slaget vid Marengo stod.

En annan legend berättar att rätten fått sitt namn efter Napoleons vita favorithäst Marengo. Det är också tvivelaktigt. Något skriftligt bevis på att det funnits en häst med det namnet i Napoleons stall finns inte.

Källor:
Who cooked that up?
Marengo: The Myth of Napoleon's Horse