Turkisk linssoppa med röda linser

Länge ställde jag mig skeptisk till linssoppa. Den lät alldeles för nyttig:)

Men jag är inte sämre än att jag kan ändra mig. En dag i maj månad blev jag bjuden på en turkisk måltid där röd linssoppa var förrätten och insåg med ens att jag gått miste om något väldigt gott. Nu ser jag till att jag har ett paket röda linser hemma jämt.

I all sin enkelhet är turkisk linssoppa en härlig soppa som bara tar någon halvtimme att förbereda och koka. Den tål en hel del kryddning så det är viktigt att den smakas av noga. Pressad citronsaft är ett måste i soppan om den skall lyfta.

Ett tips från den turkfödde kocken var att för mättnadens skull tillsätta lite tärnat kycklingkött. Det är inte alls nödvändigt, tycker jag. Inte ens när soppan serveras som ensamrätt. Jag hade turen att kunna använda egen hemgjord kycklingbuljong till mitt soppkok. Ingen buljong gjord på tärningar kan mäta sig med den när det gäller smak.

Så här lyder receptet:
(4 pers)

· 2 gula lökar, fint hackade
· 1 stor morot, grovt riven
· 2½ dl röda linser, väl sköljda
· 3 msk matolja
· 2 tsk paprikapulver
· 1 msk tomatpuré
· 1 msk torkad mynta
· ca 1½ l kycklingbuljong
· ½-1 tsk salt
· ½ tsk svartpeppar
· ½ - 1 tsk kayennepeppar
· 1 citron, pressad saft
· 1 citron, skuren i klyftor

GÖR SÅ HÄR:
1. Fräs hackad lök, morot och de sköljda linserna i en stor kastrull.
2. Fräs alltsammans ca 5 minuter.
3. Sänk värmen och tillsätt paprikapulver, tomatpuré och mynta.
4. Späd med kycklingbuljongen lite i sänder.
5. Koka på svag värme utan lock tills linserna blivit riktigt mjuka (ca 20 min).
6. Mixa sedan soppan slät och häll tillbaka den i kastrullen igen.
7. Hetta upp och justera konsistensen med buljong. 

Soppan ska vara ganska krämig. Smaka till sist av med pressad citronsaft, salt, svart- och kajennpeppar. Strö på lite klippt persilja.

Serveras rykande varm med bröd och citronklyftor vid sidan om.

Lite sött till en kopp kaffe

Det gamla turkiska(?) ordspråket att "kaffe skall vara svart som helvetet, starkt som döden och sött som kärleken", håller jag delvis med om. Men att ha socker i kaffe slutade jag med för en herrans massa år sedan. En liten sötsak till kaffet tackar jag däremot aldrig nej till.

Turkiska och grekiska efterrätter är rätt sockersöta och passar bra till en kopp kaffe. Ett exempel är "baklavas". Ett populärt men lite för komplicerat bakverk för mig.

Den här mindre kända turkiska och grekiska sötsaken är betydligt enklare att göra än baklava. Utan ansträngning rörs smeten ihop och det blir mycket mindre kladd än när vi rullar våra svenska chokladbollar. I södra Grekland kallas konfektyren för "Mosaiko" och i norra delen för "Kormos" (timmerstock). Vad den heter på turkiska har jag ingen aning om.

INGREDIENSER:
175 g kex (Digestive t ex)
125 g tärnat smör
1 1/4 dl strösocker
1 uppvispat ägg
5 msk kakaopulver
3 msk konjak

GÖR SÅ HÄR:
1. Smält smöret försiktigt så att det bara blir mjukt och inte hett.
2. Tillsätt socker, uppvispat ägg, kakao, konjak och rör om.
3. Bryt sönder kexen i bitar för hand.
4. Blanda kexbitarna med smeten och häll i mitten på ett bakplåtspapper.
5. Forma till en jämn och fin rulle, ca 5 cm i diameter.
6. Tvinna ihop bakplåtspapperet i ändarna.
7. Lägg chokladrullen i frysen över natten.

Obs! Tinas inte. Skärs i skivor och serveras fryst precis som glass.

I många andra länder förekommer liknande varianter men med delvis andra ingredienser. Den svenska motsvarigheten torde vara den svenska 1950-talsklassikern som bär namnet "Radiokaka" på grund av att den liknar framsidan på dåtidens radioapparater. I Italien kallas chokladrullen för "Salame di Cioccolato" (chokladsalami) och i Finland för "Rex-kakku". I Norge är det en julfavorit som bär namnet "Delfiakake".