Kockens Tiramisù, Crème Caramel och Panna Cotta - Made in Italy

Kockens AB, som åtminstone jag i första hand förknippar med torra kryddor, är nu också en ny aktör inom kategorin desserter i och med att de i dagarna lanserat tre utvalda dessert-mixer som är tillverkade i Italien enligt italienska recept.

De är "efter-maten-rätterna" Tiramisù, Crème Caramel och Panna Cotta. Säljs sedan tidigare i Italien fast där under ett italienskt varumärke.



















Kockens Tiramisù-mix är den första och enda mixen på svenska marknaden för denna dessertklassiker. Det som hemmakocken behöver göra för att lyckas är att komplettera innehållet med en packe savoiardikex och 5 dl grädde. Paketet som ger 8 portioner innehåller en påse krämmix, två påsar cappuccinomix samt en påse kakao till garneringen.



















Crème Caramel-mixen kompletteras endast med 5 dl mjölk. En påse med färdig karamellsås ingår.



















Panna Cotta har väl de flesta av oss hemmakockar lagat till både en, två och flera gånger med hjälp av gelatin, färsk vispgrädde, socker och vanilj. Det är inte utan anledning som Panna Cotta blivit en omtyckt rätt världen över. Det är den idealiska desserten. Löjligt lätt att laga till, smakar gott och är så neutral att den passar efter vilken måltid som helst.

Av skilda orsaker drar sig många för att använda gelatin - om inte annat så av rädsla för att misslyckas. Visst, det händer. Om mängden gelatin i förhållande till vätska är för liten stelnar inte "pannacottan". Om den är för stor blir konsistensen gummiliknade. Det gelébildande ämnet som används i den här produkten är karragenan som är vegetariskt.

Kockens mix för Panna Cotta behöver kompletteras med 5 dl grädde (alternativt lika delar mjölk och grädde). Den färdiga "pannacottan" kan serveras med valfria färska bär och toppas med karamellsåsen som medföljer. Räcker till 4 portionsformar.

Desserterna hade försäljningsstart på ICA vecka 3.

För mer information läs gärna här: Kockens - Pressmeddelanden

Detta inlägg är förstås ren och skär reklam för produkter som jag fått till skänks från Kockens. Inga krav har ställts på att jag ska skriva eller tycka något om dem. Jag ser i alla fall fram emot att testa dem vid lämpligt tillfälle, särskilt då Tiramisù som jag faktiskt aldrig tidigare ätit.

Cheesecake i långpanna

Nog för att jag gillar cheesecake, men en stor bit av den desserten kan få mig att känna mig så mätt att jag knappt kan röra mig. De här små cheesecakerutorna som har frisk syrlig smak av citron passar därför bättre som ett avslut på en god middag.















Cheesecakerutor är också perfekta att servera när man ska ha många gäster på besök. Allt kan och ska förberedas i god tid. De fryser bra men måste packas in noga om de ska ligga i frysen någon längre tid. Fräscha hallon och citronmeliss läggs på i sista stund som dekoration när det ska vara fint.

25-30 stycken

Ugnsvärme: 175°C

Havrekaksbotten
150 g mjukt smör
1 dl farinsocker
2½ dl vetemjöl
3 dl havregryn
1 krm salt

Fyllning
1 burk kärnfri fast hallonsylt (eller hallonmarmelad)

Ostkräm
2 x 200 g mjukgjord Philadelphia Cream Cheese
2 dl strösocker
2 msk mjöl (vetemjöl eller Maizena)
2 stora ägg
3 msk pressad citronsaft
2-3 tsk rivet citronskal

Botten
Täck en liten långpanna (ca. 20 x 30 cm) med smort bakplåtspapper. Rör smör och farinsocker till en smidig massa. Blanda mjöl, havregryn och salt i en skål. Tillsätt detta lite i sänder till smörkrämen. Arbeta ihop till en deg och tryck ut den i långpannan. Grädda mitt i ugnen i ca. 18-20 minuter. Ta ut den förgräddade havrekaksbottnen ur ugnen.

Fyllning
Bred ett jämnt lager kärnfri fast hallonsylt (alt. hallonmarmelad) över den färdiggräddade havrekaksbottnen.

Ostkräm
Vispa ihop cream cheese, strösocker och mjöl med elvispen på låg hastighet i ca. 1 minut. Vispa sedan i äggen, ett i sänder. Vispa varje ägg i ca. 15 sekunder. Tillsätt citronjuice och citronskal och rör till en slät ostkräm. Bred ostkrämen över sylten. Grädda ytterligare ca. 25-30 minuter eller tills ostkrämen nästan stannat. Den ska fortfarande dallra lite i mitten när den tas ur ugnen.

Låt cheesecaken svalna i långpannan. Ställs sedan kallt i kylskåpet tills den inte längre dallrar när man skakar på långpannan. Skärs i rutor. (Jag är våghalsig och stjälper upp den på ett nytt bakplåtspapper. Drar sedan av bakplåtspapperet från kakbottnen och vänder cheesecaken igen mot en skärbräda så att ostkrämen kommer uppåt. Det blir lite kladd på bakplåtspapperet men om ostkrämen är riktigt iskall och har stelnat som den ska, så kan den lätt jämnas till igen med hjälp av en smörkniv).

Det är ett tacksamt recept att experimentera med och testa andra varianter och smaksättningar, som t ex de här som fick en annan fason: Cheesecake i ovala mazarinformar med havrekaksbotten och rödvinbärsgelé istället för hallonsylt. Då blir det mer en bakelse än en långpannekaka. Men det är ett pyssligare bakverk som kräver betydligt större tålamod och noggrannhet än cheesecakerutorna.















Någon kanske undrar varför det är mjöl i ostkrämen. Jo, det är ett husmorsknep som förhindrar att cheesecaken spricker på ytan. Visserligen kan såna kosmetiska problem alltid kamofleras och fixas till efteråt, men med vetemjöl eller maizenamjöl i ostkrämen spricker den inte så lätt. Det sker någonting kemiskt med stelningsprocessen så att den höjs om man tillsätter stärkelse till en blandning som innehåller ägg.

Dessert med pocherade päron, vaniljglass och krossad Daim

En av de stora klassiska desserterna i det franska köket är "Poire Belle Hélène" (Päron Sköna Helena). Vem som skapade det ursprungliga receptet och varför sköna Helena fick ge namn åt en efterrätt kan göra detsamma.

Mästerkocken Auguste Escoffier är i alla fall den som har tillskrivits receptet. Det är för sent att ställa frågor till honom eftersom han dog 1935. Som tur är behöver man inte känna till den bakomliggande historien för att njuta av pocherade päron med vaniljglass och varm chokladsås.

Auguste Escoffiers recept har kommit att ändras en del med tiden. Så har till exempel "Päron Belle Helene" förekommit på den prestigefyllda Nobelmenyn både 1948 och 2008 men presenterats på olika sätt. Escoffiers finess låg i garnityret som bestod av kanderade violer.

I all sin enkelhet är det en fantastiskt läcker dessert som står sig än idag. I USA, där man firar en "food holiday" av något slag nästan varje dag på året, infaller "National Pears Hélène Day" nu på fredag den 15 mars.

Jag är ingen mästare på att dekorera maten och det finns saker och ting som jag vet att jag aldrig kommer att ägna tid åt. Dit hör bl a att kandera blomster. Vad jag kan och vad jag däremot är riktigt bra, är att få till något ätbart av ingredienser som jag redan har hemma i kylskåp, frys och skafferi.

Enkel och god dessert efter en tung middag















INGREDIENSER:
4 stora päron

LAG:
1 liter vatten
1 dl socker (strösocker eller råsocker)
saften från 1/2 citron
1 delad vaniljstång eller 1 tsk vaniljsocker

TILL SERVERING:
½ -1 liter vaniljglass
1 krossad Daim (56 g)

GÖR SÅ HÄR:
1. Skala och halvera päronen, ta bort kärnor och fnas.
2. Blanda ihop lagen i en kastrull och koka upp.
3. Lägg i päronhalvorna med snittytan neråt.
4. Koka dem nätt och jämt mjuka på svag värme.
5. Låt päronen kallna i lagen.
6. Skär päronhalvorna i mindre klyftor när de kallnat.
7. Lägg upp päronklyftorna i coupeglas.
8. Skeda halvmjuk vaniljglass över päronen.
9. Krossa Daimen och strö den överst.

Jag har inte angett någon koktid därför att den varierar från päron till päron. Den beror helt och hållet på hur stora och mogna de är. Låt dom inte bli för mycket kokta, men de ska inte heller kännas hårda när man provar med en sticka.

Päronen kan förvaras i lagen i gott och väl ett par dagar, vilket är en fördel när man behöver förbereda efterrätten i god tid.