Gin & tonic drink med svartvinbärsbladsaft

Jag känner mig inte helt redo att avsluta sommaren än, även om en del björkar så sakteliga börjar tala om för mig att hösten är på ingång. Just nu ignorerar jag det. Det finns ju medel att ta till om man vill kvarhålla den ljuva sommarkänslan ett litet tag till.















Sommar- och semesterdrinken framför andra världen över måste väl ändå vara iskall gin & tonic. Lätt att blanda till. Läskande att dricka.

Det är en klassiker som kan spåras ända ner till tidigt 1800-tal och det brittiska imperiets glansdagar i Indien. En av de värsta plågorna där var malaria som spreds med myggorna. Som medicin mot malariafebern användes "Indian Tonic" som innehöll kinin.

Problemet var bara att medicinen smakade så bittert att det var svårt att få i sig den. Då var det förmodligen något snille som kom på att om man tillsatte socker och en skvätt gin till läkemedlet så neutraliserades den obehagligt bittra smaken.

Numera är förstås gin & tonicens medicinska värde i de närmaste obefintlig. Smittskyddsinstitutet skriver på sin hemsida att mängden kinin i dagens tonic water är så låg att det skulle vara nödvändigt att dricka 67 liter gin & tonic per dag för att kininet ska ge någon som helst medicinsk effekt. Det finns enklare och framför allt bättre sätt att förebygga malaria.

En del britter har mycket bestämda åsikter kring hur deras gin & tonic ska blandas och med vad. Vilket gin som är bäst - proportionerna mellan gin och tonic - lime eller citron - röra om eller inte röra om?

Själv har jag aldrig några problem med att ändra både här och var när andan faller på och därför tillsätter jag en skvätt koncentrerad svartvinbärsbladsaft. Det är gott att göra drinkar med hjälp av den saften.

Vad de härligt doftande svartvinbärsbladen innehåller för slags ämnen har jag ingen aning om. Det skulle inte förvåna mig om de innehåller en del nyttigheter. Märkligt nog har ingen kommit på att kommersialisera svartvinbärsbladsaft än. Den finns inte att köpa. Man måste tillverka saften själv medan bladen fortfarande är gröna och fräscha. Nu är det för sent.


Recept klicka här















Gin & tonic drink med svartvinbärsbladsaft

3-4 msk dry gin
isbitar
1 dl tonic water på glasflaska
1/4 - 1/2 dl koncentrerad svartvinbärsbladsaft
1 limeklyfta

1 highballglas eller liknande högt glas

Fyll ett kylt glas till 2/3 med isbitar.
Häll på gin, sedan tonic water och sist svartvinbärsbladsaft.
Pressa i saften från en klyfta lime i glaset.
Släpp eventuellt ner den pressade limeklyftan i glaset. (Om du gör det, se till att limen har tvättats).
Rör om.

Med detta sätter jag punkt och loggar ut. I morgon sitter jag på ett tåg som går i södergående riktning. Med ganska hög sannolikhet kommer jag då att passa på att mumsa på Cloettas nya Centerrulle Kokos. Jag fick ett par rullar i brevlådan häromdagen. Även Cloetta önskar förlänga min sommarkänsla ett tag till. Kokos är ju absolut något som ger associationer till såväl sommar som tropiska resmål.

Det kommer att dröja ett tag innan jag är online igen. Förlåt på förhand... men jag kommer inte att besvara e-post eller svara på kommentarer förrän jag kommer hem igen.

















Center Kokos förlänger din sommar! Cision Wire

Östersjöfestivalen startar

Nu på lördag den 27/8 startar Östersjöfestivalen

Till minne av 20-årsdagen av Sveriges erkännande av de baltiska ländernas självständighet kommer det bildas en mänsklig kedja för frihet i samband med invigningen av Östersjöfestivalen.

Den baltiska kedjan som bildades för 20 år sedan har införts på på UNESCOs lista över ”Memory of the World”, rönte stor uppmärksamhet världen över och syntes till och med från rymden. Den baltiska kedjan var en fredlig massdemonstration där miljontals människor fattade varandras händer – ända från Vilnius i Litauen till Tallinn i Estland. Då deltog omkring två miljoner människor och manifestationen var avgörande för att självständigheten blev verklighet till slut..

Det blir musikunderhållning och tal av de fyra kulturministrarna från Sverige, Estland, Lettland och Litauen utanför Berwaldhallen lördag 27 augusti, 2011.

17.15 Tal av de närvarande kulturministrarna från Estland, Lettland, Litauen och Sverige

17.45 Bildandet av en mänsklig kedja i likhet med dem som bildades för 20 år sedan riktning Djurgårdsbron.

18.00 Kedjan för Frihet hålls samman i cirka 10 minuter.

Kom och delta du med!

Musikaliska & Östersjöfestivalen













Om Östersjöfestivalen
Östersjöfestivalen pågår 23 augusti - 2 september 2010 och arrangeras av SR Berwaldhallen. Festivalen grundades 2003 och arrangeras nu för åttonde året i rad. Östersjöfestivalen verkar inom tre huvudområden i syfte att skapa en bättre framtid för Östersjöregionen; klassisk musik i världsklass, miljön i Östersjön och ledarskap för ett bättre samhälle i Östersjöregionen.

Storslagen invigning av Östersjöfestivalen med HM Drottning Silvia på plats under invigningskonserten Cision Wire

Mammas sherry

För ett par månader sedan fick jag ett mail från en läsare av bloggen med en förfrågan om jag möjligtvis hade ett recept på hemmagjord sherry liggande någonstans.

Visst hade jag det! Det är absolut trevligare att kunna ge ett positivt svar än att behöva svara "Nej, tyvärr. Det kan jag inte hjälpa dig med".

Kanske finns det flera hembryggare där ute i cybern som är intresserade av receptet på det här anspråkslösa vinet som går under namnet "Mammas sherry":

2 citroner
4 apelsiner
750 g brun farin
1.25 kilo strösocker
0.5 kilo hela rågkorn
4 liter kokt, svalnat vatten
En bit bakjäst så stor som en sockerbit

Pressa citronerna och apelsinerna. Lägg rågkornen i en stor plasthink. Häll över vattnet. Rör ut jästbiten med lite socker och blanda med övriga ingredienser. Täck hinken med en handduk. Rör morgon och kväll de första två veckorna. Låt vila ytterligare två veckor innan "sherryn" silas och hälls på flaskor.

Vid 27-30° arbetar brödjäst snabbast så ställ gärna kärlet i närheten av ett värmeelement.
En liten varning bara...
Det doftar jäsning lång väg när jästen sätter igång att snaska på sockret.
@(^_^)@

Naturligtvis är det omöjligt att hemma få till något som smakar som de berömda sherrysorterna som tillverkas i området runt den lilla staden Jerez de la Frontera i Spanien. Med lite tålamod kan i alla fall "Mammas sherry" efter en tids lagring bli ett hyfsat surrogat för den söta sherrytypen "Cream sherry".

Serveras kall med is och en apelsin-, citron- eller limeskiva. Eller späd med ginger ale och blanda en Sherry-limedrink.















I en gammal engelsk bok som jag har, finns en mängd recept för hembryggning av viner. Där kallas den sortens viner som framställs med hjälp av korn, majs, ris, råg eller vete för "Cereal Wines", dvs sädesviner.

Bland de 500 recepten i den boken finns även ett recept på en varm bål som innehåller söt sherry. Bålen kallas "Taronga twist". Den har jag aldrig testat att göra och jag har ingen aning om ifall den smakar bra eller inte. Verkar inte vara något för mig, men vad jag tycker spelar inte så stor roll. Min smak är ju inte den enda rätta.

"Every one to his taste: one man's meat is another man's poison, and one man's poison is another man's meat; what is rejected by one person may be valued very highly by another". Visdom förmedlad i den klassiska fabeln "The Ass Eating Thistles" av den grekiske fabeldiktaren Aisopos.

Så här lyder bålreceptet översatt till svenska:
14 glas

1 flaska söt sherry
2 msk brandy
100 g strösocker
4 msk apricot brandy
1½ dl grapefruktjuice
1 skivad citron
1 liten burk ananaskivor, skuren i mindre bitar

Värm sherry, brandy, strösocker och apricot brandy. Tillsätt grapfruktjuice, citron och ananasbitar. Servera varm.

Källa: 500 recipes for home-made wines and drinks by Marguerite Patten

Pernilla Tunbergers äggvitskaka

Det är ofrånkomligen så, att håller man på och gör majonnäs och glass själv, blir det äggvitor över. Därför finns som regel alltid minst ett par små plastburkar i min frys innehållande ett varierande antal vitor.

Det är ingen nackdel att spara dem ett tag. "Lagrad" äggvita ger mer volym under vispning än helt färsk äggvita. Det beror på att äggvita är basisk - pH-värdet ligger runt 9. Låter man äggvitan stå ett par dagar i kylen, sjunker pH-värdet till omkring 6. Det sänkta pH-värdet medför att det blir mer volym vid vispning. Allt enligt bakningens kemi.

Nästan 90% av en rå äggvita är vatten. I stort sett är resten proteiner men vitan innehåller också lite kolhydrater (ca 1%), salter (0,5-1%) och en pytteliten mängd fett (mindre än 0,1%). Det är ju en så liten andel att man vanligvis säger att äggvita är fettfri.

Den franske kemisten Hervé This, specialist på molekylär gastronomi, lär på något vis ha räknat att en enda äggvita innehåller nog med proteiner för att det ska gå att vispa den till 1 kubikmeter äggviteskum (1000 liter)! Hur nu det går till.

Visserligen kan frysta äggvitor användas till maräng, men jag tycker att de förlorar lite stabilitet i frysen. Jag gör inte gärna maränger av mina frysta äggvitor. I stället bakar jag med förkärlek en äggvitekaka eller Silverkaka. Trots att vispad äggvita är totalt smaklös vill den sortens mjuka kakor gärna bli goda.















När jag sökte efter ett recept som innehöll exakt 4 äggvitor fann jag Pernilla Tunbergers äggvitskaka i kokboken "Den bästa maten" som utgavs av Albert Bonniers boktryckeri 1963. Ordagrant lyder receptet så här:

Äggvitskaka

1½ dl socker
1½ dl vetemjöl
1½ tsk bakpulver
4 äggvitor
rivet skal av ½ citron
½ hg smör el. marg.
5-10 sötmandlar

Blanda alla torra ingredienser. Vispa äggvitorna till mycket hårt skum. Rör försiktigt ned mjölblandningen i skummet. Tillsätt sist smält avsvalnat smör el. margarin. Skålla och skär mandeln i tunna skivor. Lägg dem i botten på en väl smord och bröad form. Häll i smeten och grädda kakan i knappt medelvarm ugn (200°) i ungefär 30 min.

Jag tror inte att det fanns mandelspån att köpa på den tiden då Pernilla Tunberger var matskribent och kokboksförfattare. Skålla och skiva sötmandel själv är rätt så tidsödande. Det går i alla fall ganska bra om man flagar dem med en potatiskalare (eller liten kniv) medan de fortfarande är nyskållade, varma och mjuka.

Kalv i örtrik sås

En stackars bit kalvkött låg i frysen och såg ensam och övergiven ut. Annars kan kalvkött vara närapå omöjligt att få tag på vid den här tiden på året. I alla fall där jag bor. Det måste beställas flera dagar i förväg.

Nästan alla styckningsdelar av kalv lämpar sig för stekning och därför behöver man inte använda den allra dyraste till en gryta. Det gäller speciellt när köttet är av bästa slag. Om dagen har varit lyckosam i svampskogen piffar kantareller eller annan svamp upp.

Kalvkött äter vi oftast som dillfrikassé. Andra smaksättningar är också goda så länge man inte överkryddar köttet så att det mister sin milda smak.















På sommaren är det väl inte så många som vill ställa sig och tillaga grytor, men den här varianten är inget tidsödande långkok. Det tar max 30 minuter för köttet att bli mört. Väntar man middagsgäster som kommer när det passar dem, är den här köttgrytan praktisk att bjuda på.

INGREDIENSER:
4 portioner

ca 600 g benfritt kalvkött
1 tsk salt
½ tsk svartpeppar
1 liten gul lök
2 msk smör
1½ msk vetemjöl
½ dl hackad färsk persilja
½ dl hackad färsk dill
1½ tsk torkad dragon
2 dl grädde
1 dl vatten
1½ msk kalvfond
½ dl rödvin
1 dl förvälld och grovhackad svamp

GÖR SÅ HÄR:
1. Finhacka löken, strimla kalvköttet.
2. Bryn köttstrimlorna och lökhacket i omgångar i en stekpanna med smör.
3. Salta och peppra köttet.
4. Fräs smör och mjöl i en gryta, späd med grädde, vatten+kalvfond och rödvin.
5. Tillsätt örtkryddorna och koka såsen ca 5 minuter.
6. Tillsätt det brynta kalvköttet och löken.
7. Späd med mer vätska om det behövs och låt allt småkoka i ca 15 min.
8. Bryn svampen i smör i stekpannan.
9. Hetta upp grytan, låt köttet småkoka tills det känns mört, smaka av såsen, lägg i den brynta svampen och strö eventuellt över mer persilja och dill.

Sätt fram grytan på bordet. Kokt ris, kokt eller pressad potatis och en blandad grönsallad passar till.

Testlagat: Arla Kökets lättlagade blåbärspaj

En sensommar utan bärplockning känns otänkbar för mig. Blåbär är väl inte direkt de roligaste bären att plocka och rensa, men allt måste ju inte vara roligt. Tänker man på det goda man kan laga av naturens egna hälsopiller, går blåbärsplockningen och rensandet betydligt lättare.















För en tid sedan fick jag ett mail med en inbjudan att välja ut, testlaga och recensera en av fem utvalda pajer från Arla Köket. Jag tackade ja och valde blåbärspajalternativet. Inget djärvt val. Bara gott och beprövat. Det handlade helt enkelt om en pajvariant med smuldeg både i botten och som lock. Som tack för min medverkan kommer kokboken "Fira" att landa i brevlådan så småningom.

Det var ingen slapp husmor som inte orkade kavla pajdeg som uppfann smulpajen. De allra första recepten lär visst ha dykt upp i England någon gång under andra världskriget.

Kanske var det då någon engelsk matmora som, på grund av ransoneringen av bl a vetemjöl, socker och matfett, löste kruxet med pajbakningen genom att helt sonika smula ihop en icke kavlingsbar pajdeg av det som fanns tillgängligt. Nöden har som bekant alltid varit uppfinningarnas moder. Har man inte ingredienserna till det man tänkt laga till, får man lov att hitta på något annat.

Oftast när jag letar efter recept nuförtiden, bläddrar jag inte i första hand i några av mina tummade och fläckade gamla kokböcker. Jag gör som så många andra - jag "googlar". Skriver namnet på maträtten, ibland en ingrediens eller två och inom några minuter finner jag för det mesta det recept jag letar efter.

När jag "googlar" på "blåbärspaj", får jag en svåröverskådlig mängd träffar. Bland de översta alternativen på listan kommer blåbärspajreceptet från Arla Köket. De träffar som ligger överst är ju inte per automatik alltid de som visar de bästa recepten. Google är ju ingen kock. Google "älskar" bara vissa hemsidor mer än andra:)

När det gäller recepten från Arla Kökets receptbank, vet jag av erfarenhet sedan tidigare att de passar mig. De innehåller inte överdrivet många ingredienser och de är lättlagade (därmed inte sagt att jag tycker att allt som är krångligt är ointressant att laga till).

Enklare än så här kan knappast en hemlagad blåbärspaj bli! Den vinner inga skönhetstävlingar, men mat behöver inte se vacker ut för att smaka gott. Det är trots allt blåbären som spelar förstafiolen.















Mandeln i smuldegen på toppen ger en god smakbrytning. Tillsammans med en skopa hemgjord, kallvispad vaniljsås trollas den perfekta vardagsefterrätten fram på nolltid. Jag testade att använda en form som var något mindre än vad receptet angav, eftersom det verkade vara lite snålt med pajdeg för att räcka till en form med storleken 24 cm.

Tips: Om det mot förmodan blir vaniljsås kvar....frys in och använd istället för vaniljglass i milkshake eller smoothie.

Här finns Arla Kökets recept i sin helhet: https://www.arla.se/recept/blabarspaj/

Jag tar gärna en bit till av den här blåbärspajen... Amen...